Nytt år, nytt kapitel...

Idag är det nyårsafton. Det är nu på väg att bli 2010, ett år som kommer att förändra hela mitt liv. Det är väldigt spännande att tänka så. Detta år blir jag vuxen på riktigt. Detta år får jag en liten myra att lägga all min tid och kraft på. Detta år börjar ett nytt kapitel i mitt och Sambos liv. Kan knappt vänta!

Om en stund åker vi till Kloten för att fira in det nya året i en hyrd liten stuga. Det blir massor av god mat och gott sällskap. Dock vet inte alla att jag är gravid, så det blir till att spela lite teater ikväll.

I natt drömde jag att mina föräldrar skilde sig. Väldigt känslosamt blev det, jag vaknade av att jag grät. Måste nog ringa dem nu och höra så allt är bra.

Gott nytt år lilla myran och alla andra!
/e

En vecka bakåt i tiden...

Har varit på första besöket hos barnmorskan nu. Hon är underbar! Det känns lite mer på riktigt nu när man varit där, även om det säkert inte kommer att bli begripligt förrän man kan känna bebisen. Vi pratade mest om vanor och vad jag bör och inte bör göra och äta. Inte så stor skillnad förutom alkohol och tobak som big no no, men det visste jag ju redan. Jag blev bakåtflyttad en vecka också så nu är jag återigen i vecka 6... det var ju lite tråkigt måste jag säga. Ju närmare vecka 13 jag kommer, desto gladare och lugnare är jag.

Jag är fortfarande överväldigad av det jag känner inuti för den här lilla myran, som återigen är lika stor som en myra. Jag vill prata om den hela tiden och är så rädd att det inte ska gå vägen. Tycker det är så tråkigt för eftersom så många runt mig fått missfall räknar jag nästan med att få det själv. Det grusar över den lyckligaste tiden i mitt liv lite eftersom det ständigt finns en rädsla att något ska gå fel. Pratade med barnmorskan om det och hon tyckte att jag bara skulle tänka att såklart kommer allt att gå bra. Självklart kommer det att gå bra.
Jag hoppas verkligen det. Men hon har nog rätt. Jag ska bara försöka fokusera på hur roligt det är. Alla eventuella tråkigheter bemöts när de kommer. OM de kommer.

/e

Försmak av sorg...

Igår fick jag en liten försmak av hur det skulle kännas att förlora lilla myran i magen redan nu. Det var inte en rolig upplevelse. Kände mig så ledsen fast det bara gått en vecka sedan jag fick veta. Tänk då hur det känns för de som gått länge och hunnit glädja sig helt och hållet.

Jag tror dock inte att det är ett missfall på g, men för säkerhetsskull bör jag åka in till farbror doktor och kolla vad det är som händer. Jag är så förtjust i den här lilla saken i min mage att inget annat är viktigt längre. Konstigt hur fort det går.

Nu vill jag att de här första 5 veckorna till ska gå fort så jag kan andas ut lite mer. Idag ska vi i alla fall till barnmorskan på inskrivning! Det ska bli så roligt.

Kom igen nu myran, ligg kvar där du är. Det är bergis mycket varmare och skönare där inne än här ute. Ligg kvar i 8 månader till!
/e

Stor nyhet, stor mun!

Det där med att vänta 12 veckor för att vara på den säkra sidan var inget för mig tydligen. Nu vet massor av människor om lilla myran. Alla mina vänner och min släkt. Alla jag älskar vet, precis som jag vill ha det.

Igår studerade jag Sambo grundligt och försökte få en bild av hur våra två utseenden nu ska kombineras ihop till ett. Den tanken är väldigt konstig. Att det ska komma ut en liten bebis som ska likna mig eller Sambo, eller bägge.

Jag känner mig så glad hela tiden och jag vill bara prata om den här lilla myran. Jag får anstränga mig för att inte bli en sån för det vill jag inte, men det är inte lätt när det enda jag tänker på hela tiden är detta. Jag ska ha en bebis. Det är ofattbart! Jag ska få en bebis som är min. En liten myra håller i detta nuet på att bildas i min mage. Jag kan inte förstå det riktigt. Det är som sagt ofattbart. Och otroligt, fantastiskt, underbart roligt!

Under denna veckan kommer bebisen att växa 11-13 millimeter och gå från en myra till en ärta för att nästa vecka bli ett hallon. Det går undan i svängarna.
Väx på lilla myran, vi väntar på dig redan!
/e

Finns den lilla myran verkligen?

Jag tror inte riktigt på det där med bebis än. Fast jag nu har berättat det för hela min släkt på julafton så känns det inte som att det är på riktigt. Jag måste hela tiden påminna mig själv om att det var två streck på två stickor. Jag har inte fått mens sedan dess och bebisen ligger väl där. Men i och med att jag inte känner någonting blir det mycket svårt att förstå och tro på. Jag vill göra ett till test nu bara för att vara på den säkra sidan.

Det är konstigt det här. Det är den konstigaste, härligaste, lyckligaste och mest omtumlande nyhet jag någonsin fått! Jag är så lycklig emellanåt och sen rädd nästa stund. Det är konstigt hur det på en minut kan förändra en människa så mycket ett besked som detta. Förändra hela livet.

Jag fick en känsla häromdagen att lilla myran är en pojke. Ändå pratar jag om henne som tjej. Än så länge är det bara en liten myra och så länge hon ligger kvar där hon ligger får hon komma ut som vad hon vill!
/e

Två test, fyra rosa streck!

Jodå även andra testet visade bebis! Ringde vid lunchtid till barnmorskan och frågade hur allt går till nu. Vi ska på inskrivning den 29/12 klockan 13.00. Det känns så overkligt det här. Jag kan inte riktigt tro att det är sant utan väntar liksom på att någon ska hoppa fram och säga att det bara är ett skämt.

Barnmorskan räknade lite efter hon fått alla uppgifter om sista mensen och ägglossning och så, sen sa hon:
-Jadu Emelie, din bebis kommer runt den 21/8 då.
Min vaddå sa du? Jag har inte ännu hunnit smälta att jag är gravid, ännu mindre att jag sen ska få en bebis. Jag kan inte tro att detta är sant.

Var tvungen att läsa om vecka 6 och vår bebis är nu som en myra. Tyckte det var väldigt gulligt så nu heter den myran.

Jag är glad! Väldigt väldigt glad!
/e

Två rosa streck!

Imorse klockan 06.30 kissade jag två rosa streck på en sticka. Två rosa streck! Jag blev så nervös att jag inte kom ihåg om det betyder gravid eller inte gravid. Försökte somna om en liten stund men det var stört omöjligt så istället gick jag in och kikade på maualen på testet på internet. Två rosa streck betyder att jag sannolikt är gravid! Jag måste ta ett till test innan jag själv kan känna mig säker på det här. Det känns för bra för att vara sant att få veta detta dagen innan julafton!

Nu vill jag ju bara att Sambo ska vakna så han kan se testet i badrummet. Lite roligare att gå till jobbet då minsann!

Det känns helt sinnesjukt konstigt det här. Jag är helt euforisk samtidigt som att jag är livrädd att det ska vara fel på testet. Om testet visar rätt blir det en lite trixig period nu med tanke på att jag inte får dricka alkohol och denna period är annars full av sådana aktiviteter. Hur mörkar jag det utan att någon fattar?

Oj, oj, oj. Det här är kanske den lyckligaste dagen i mitt liv. Ska bara ta ett till test innan jag tror på det...
/e

Ullared!

Det var bara lurendrej det där med mensen. Den kom inte alls. Nu är det 38 dagar sedan sista mensen men jag är inte gravid. Stickorna visar ett stort och tydligt nej. Skumt det där för jag verkar ha den längsta cykeln i mannaminne! Har dock mensvärkar som tyder på att den borde komma när som helst. Jaja nog om det.

Jag var igår till Gekås i Ullared. Har inte varit där på många år men oj vad kul det var! Handlade massa julklappar till väldigt bra pris. Samma saker där som på andra ställen, inte liknande utan exakt samma, fast bara mycket billigare. Tror hela tjocka släkten kommer att bli nöjd, nöjdare , nöjdast!

Hur komparerar man förresten ett adjektiv om man är från bruksorten Kolsva?

Sko, pjäxa, känga! hahaha
(jag får skömta om det eftersom jag själv är därifrån!)

Nu ska jag packa upp alla klappar och titta på dem!
/e

Julavslutning!

Ikväll är det julavslutning!
Nu är officiellt höstterminen -09 slut
och vi går snart in på vårterminen -10.
Vårterminen går så väldigt fort eftersom
det är så mycket lov och ledigt så rätt
var det är kommer sommarlovet igen!

Men först nu är jag ledig i tre veckor!
Det känns rätt gött faktiskt!
/e

Vad göra?

Var hos fröken doktor i storstaden idag och kollade igen upp maskineriet. Inget såg konstigt ut men eftersom besvären är kvar fick jag ny dunderpenicillinkur, två olika denna gång. Plus en annan medicin, mest för att prova om det ger sig efter det. Gick därifrån trumpen och trött för det är inte helt roligt att äta de där starka penicillintabletterna.

När jag på eftermiddagen lyssnade av telefonsvararen hade fröken doktor härifrån ringt och hon sa att alla prover såg bra ut. Ingen hudcancer, inga konstiga cellförändringar. Ingenting konstigt så hon föreslog vila i maskineriet ett tag samt en hydrokortosonkräm 2 gånger om dagen i en vecka.

Förvirrad funderar jag nu om jag kan prova med krämen en vecka och om det då inte gett sig äta penicillinet? Jag har tagit första tabletterna redan så jag vet inte om man bara kan avbryta mitt i? Jag vill hellre prova krämen först och se om det hjälper. Om jag nu ringer blir jag förmodligen idiotförklarad så jag vet inte vem jag ska fråga. Hjärnan går på högvarv... vill inte proppa kroppen full med tabletter om jag inte behöver. Kändes som att hon skrev ut det mest för att prova.
Är jag dum om jag inte äter penicillinet direkt?

Hmm... what would McGyver do?
/e

Våga vägra vänta!

Ringde igår till gyn men hon förklarade nästan snorkigt att de absolut inte hade tid med mig. Jag blev arg och sa att jag läst att långvarigt sådant problem som jag har (och haft till och från i flera månader) kan leda till infektioner i livmoder och äggledare. "Tycker du att en 27 åring ska vila i den tanken och sen acceptera att ni inte har tid?" Hon skulle vidarebefordra min önskan om att åtminstone få prata med en av doktorerna... men ingen ringde. Jag tänker ringa idag med! Make you no misstake... jag vägrar vänta och riskera mitt heligaste parti. Det vore väl typiskt om det spred sig upp dit och jag aldrig kan få barn. Väldigt typiskt! Nej du... jag sätter mig inte passiv och väntar. Jag ringer tills de inte orkar med mig längre!

Ringde även till carema vårdcentral för min doktor hade återigen skrivit ut fel recept. Jag förstår inte ens hur det kan bli fel så många gånger. Oddsen borde ju vara att slumpen någon gång gör det rätt, men nej då. Pratade i alla fall med sköterskan och det visade sig att hon fick skriva ut det jag behövde. Hon ringde upp efter 2 timmar och allt var klart. Det som jag väntat på att han ska göra i ett halvår fixade underbara sköterskan på 2 timmar! Och sen är det han som tjänar storkovan. Orättvist, eller hur!

Idag är marken täckt med snö... det ger mig en härlig känsla att starta min dag med. Det och det faktum att jag somnade klockan åtta igår! Vi gör det här till en bra dag tycker jag. Trots katarrer och upptagna läkare, trots onda fötter och trött huvud. Vi gör som mina elever och bara andas ut glädje. Jag ska passa på att andas in deras glädje och andas ut hela den offentliga vården.

"I gotta feeling... oooohoooh, that today's gonna be a good day, that today's gonna be a good,good daaaaay!"

/e

Rastlöshet och godissug...

Är ensam hemma denna söndag. Som vanligt är det fotboll hos ompis för Sambo och ingen av mina vänner hade tid för mig idag så här sitter jag. Lite småsur, uttråkad till döds och otroligt rastlös. Vet inte vad jag ska hitta på som kan förgylla ett par timmar såhär på Luciadagen...

Fredagen gick i alla fal mycket bra. Det var ett väldigt fint Luciatåg och eleverna sjöng så vackert. 10:anprojektet gav ungefär 4000 kronor som vi nu får ge till behövande människor i Lettland. Det bästa med hela eftermiddagen var att få se elverna släppa blygheten och våga prata med människor som gick förbi. De växte otroligt mycket genom detta! Jag är stolt!

Nu tillbaka till min självömkan här... bör man ge efter för godissuget, dra på sig ytterkläder och knalla ner till affären? Eller kommer man bara känna sig mer tragisk då? Hmm... Hur chokladsugen är jag...

/e

Lusse Lelle...

Denna morgon går natten tunga fjät. Såhär i adventstid vill en liten lucia gärna hälsa på. Så mörk är natten i midvintertid men tur att en sockerbagare alltid är vaken och vill baka, baka pepparkaka!

Vi ska snart ha Luciafirande på skolan och jag vaknade med nervöst pirr i magen. Denna dag bjuder på två milstolpar. Först Lucia och sen 10:anprojektet! Efter idag är det klart. Efter idag kan jag pusta ut. Efter idag är det nedförsbacke till jullovet.

Jag återkommer med 10:anprojektets siffror senare. Håll tummarna!
/e

Första julklappsbytet...

Jag älskar sovmorgon mer än något annat på hela veckan! Det är en så skön känsla att gå och lägga sig när man vet att man får sova en timma extra. Den timman är värd lika mycket som skatten vid slutet av en regnbåge!

Idag ska jag på julklappsbyte med pysselgruppen! Det ska bli väldigt roligt må jag säga. Tre paket skulle man ha med sig, något juligt, något man kan äta samt något av fritt val. Allt skulle tillsammans kosta 100 kronor så det har inte varit lätt precis! Men jag lyckades tycker jag nog själv. Vi får väl se ikväll vad man lyckas roffa åt sig i tärningsspelet. Förra året med andra gruppen vänner kom jag hem med en bibel... endast det. Mina så kallade bästa vänner satt en del med 6 paket och öppnade i godan ro utan att ge bort ett enda til mig eller den andra som inte hade ett enda paket. Det tycker jag är illa! Riktigt illa! Så skulle inte min pysselgrupp göra. Pysselgruppen är givmild. Det är i alla fall min inställning nu, får se om det stämmer efter ikväll!

Jag ska luta mig tillbaka, sippra lite mer kaffe, lyssna lite på min julskiva och bara njuta av morgonen. Gör det du också!
/e

Tianprojektet!

På fredag ska mina elever göra något fantastiskt! I två timmar klär de sig i Luciakläder och går sedan runt i centrum med bössor, sjunger och ber människor skänka en slant till hungriga i Lettland. Förra året gjorde vi samma grej men samlade in pengar till Röda korsets vatten och sanitetsprojekt i Afrika. Barnen ringde även runt till olika företag och bad om doneringar. De fick till slut ihop 22 212 kronor! Helt otroligt!

I år arbetar vi med en annan organisation och har minskat ner på företagsdelen, men vi hoppas ändå på att kunna skarapa ihop ett par tusen i alla fall. Vi hoppas på givmilda människor i fredagsrushen. Jag tipsade eleverna om att ställa sig utanför systemet eftersom jag tror att ruljansen på folk är ganska stor där mellan 16-18 en fredag!

Eleverna kallar detta för Tianprojektet, då de uppmanar människor att skänka en guldtia var (minst). Alla har råd med en guldtia tycker det och jag kan inte annat än instämma. Själv ger jag en riklig donation till detta projekt, in the spirit of Christmas!

/e

Inget hus i uppförsbacke...

Tänka sig, det var visst fler än vi som gillade huset på toppen av backen. Redan klockan 15 idag var priset högre än vi var beredda att ge. Så nu skakar vi av oss den förälskelsen och hoppas på något annat. Finns dock inget av intresse ute just nu så det blir till att kura ihop oss i tvåan ett tag till. Men vi har bott här i fyra år så vad gör ett tag till.

Jag har sprungit runt hela dagen och har nu så ont i fötterna att jag fick sätta mig med benen i luften. Passade på att tända lite stearinljus omkring mig för att varva ner och pigga upp humöret som alltid gör ett störtdyk när jag har ont. Det fungerar faktiskt.

Om två veckor har jag jullov i tre veckor. Det är inte fy vill jag mena!
/e

"Det blir inte alltid som man har tänkt sig!"

Det här gamla talesättet "det blir inte alltid som man har tänkt sig" är ju något en del människor tycker om att slänga omkring. Har ni tänkt på att efter varje gång någon säger det så får alla samma min i ansiktet. Höjer på ögonbrynen, ler lite halv (mer ett mm, mm leende om ni förstår) och nickar seriöst med lite halvt uppspärrade ögon. Sen tycker de att de är fyndiga för att de slänger sig med så passande talesätt som får dem att verka lite mer bildade och lite mer välspråkiga. ICKE!

Så jag fortsätter mitt inlägg med: Det blir inte alltid som man har tänkt sig (jag nickar med det där fula leendet, höjda ögonbryn och halvstirrande ögon såklart!)! Vi tittade på tre hus igår varav ett vi var intresserade av, två var utfyllnad. Det slutade med att bägge gått och kärat ner sig i ett av utfyllnadshusen och ingen av oss kände för det som vi ursprungligen var intresserade av. Det vi gillar ligger långt från stan, på fel sida av stan, efter en helvetslång uppförsbacke från stan och är ändå ganska dyrt. Men det hade någonting... kan inte förklara men bägge ville bo där när vi kom ut från visningen. Jag tror dock inte vi var ensamma så vi får avvakta och se. Håll tummarna!

Jag slänger in ett "man ska aldrig säga aldrig" också så förstår ni hur välspråkig och bildad jag är!
/e

Välkommen måndag!

Idag gäller det att skrapa fram extrakrafterna! Egentligen har helgens vilda umgänge satt sina spår och jag skulle nog må bäst av att bara vila, men icke! Hela dagen är fullspäckad från minut ett och det gäller att hänga med i svängarna. På eftermiddagen är det tre husvisningar på samma dag. Får se om något faller oss i smaken.

Jag vaknar med ett gott humör trots trötthet och sargad, sliten kropp. Det är väl härligt. Att vakna på rätt sida av sängen. Man känner sig bättre lämpad att ta emopt dagen och allt vad den har att erbjuda. För er som vaknar på fel sida kan jag bara ge er ett hett tips inför imorgon... ha sex! Mycket sex ger mycker rätt sida! Jag lovar.

Härlig känsla att börja dagen med ett leende, är det inte?
/e